MEROS FÖRLAG

MEROS PENSIONAT & CAMPING Reg.nr: 330527-9253

Box 1141 SE-43623 ASKIM. (Askims badväg 1) GÖTEBORG

Tel: +46-31-281517, 284466, 0706376496

Fax: +46-31-281369

E-mail merosjem@telia.com  milkajem@hotmail.com

Pg: 699914-8

 

 

 

Pastor Kurt Allén

BORGÅ

 

 

Väl beprövade Broder i Nåden! Guds frid!

 

Återkommer på nytt med några synpunkter på ditt teologiska konvolut som du delat ut på predikantdagarna på Soltorp, Borgå. (16/2 ?)

 

 

II      DOPET EN SYMBOLISK HANDLING?

 

 Jag skulle inte kunna säga att dopet till Kristus är en symbolisk handling. Symboler är absolut inte värdelösa. De har som orden ett budskap och ibland även ett rikare budskap. Men hur nödvändiga symbolerna än är så kan de inte ersätta ”inkarnationen” eller Kristi lekamliga närvaro. Skillnaden mellan symbol och inkarnation är att inkarnationen inte bara är budskap den är samtidigt ett väsen, en personlig närvaro. Detta väsen är Guds (Kristi) väsens närvaro. De gamla kyrkorna har för denna närvaro använt ordet nådemedel eller sakrament. Jag menar inte att dessa uttryck är felaktiga men de är inte heller nödvändiga att använda. Kristi väsens lekamliga närvaro kan också beskrivas med uttrycket gemenskap, innerlig delaktighet:

 

”το ποτηριον της ευλογιας ο ευλογουμεν ουχι κοινωνια εστιν του αιματος του χριστου εστιν τον αρτον ον κλωμεν ουχι κοινωνια του σωματος του χριστου εστι. 

                                                                                                                                              1Kor 10:16 

 

Denna väsensgemenskap i brödsbrytelsen kallas koinonia. Samma väsensgemenskap återupplever i dopet. Jag tar med grekisk text därför att jag ser att du själv gör så.

 

 

1

Varför behöver vi vattendopet? Är det ett ultimativt frälsningsvillkor eller medel? GT:s troende är hos Gud utan dop. Massor med andra troende är också där utan att ha blivit döpta.  När Markus citerar Jesus bör vi noggrant granska vad han menar:

 

 ”Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd.”

                                                                                                                                                                                 Mark 16:16

 

Frälsas eller räddas i detta sammanhang kan omöjligt vara en salighetsfråga. Man kan helt säkert få salighet utan att vara döpt. Men frälsas här betyder befrielse och helande i denna tiden. Man behöver sannerligen bli frälst också här i tiden. Detta tar Paulus fasta på i Rom 6.

 

”Synden skall alltså inte få härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. [13] Låt inte synden bruka era lemmar som redskap för orättfärdigheten, utan låt Gud bruka er, ni som ju har återvänt till livet från döden; låt honom använda era lemmar som redskap för rättfärdigheten.” Dopets frälsning är en helgelsefråga!

                                                                              Rom 6:12-13 

 

2

En sådan helgelsefunktion har dopet enligt 1Kor 12:13:

 

  ”Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.”  

 

Den synliga församlingen konstitueras i sin härlighet och mångfald genom dopet i vatten. I detta vattendop ingår alla frälsningens ingredienser såsom en förnyelse av det som redan erfarits genom hjärtats tro och munnens bekännelse. Och trons vattendop blir ett stöd för den helgelse som församlingstillhörigheten kräver och innebär. JAG LÅTER ANMÄRKNINGARNA FRÅN MITT FÖRSTA SVAR FINNAS KVAR OCKSÅ I DETTA SVAR EFTERSOM DE GÄLLER JUST DOPET. Alltså en liten upprepning.

 

      Anm. 1:

 

      De uttryck Paulus använder för dopverkligheten är sådana att varje tal om en symbolhandling är utesluten. Ord som liksom eller såsom saknas. Paulus säger att vi ”har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död”. Detta uttryck kan knappast förstås på något annat sätt än att en lekamlig gemenskap upprättas med Kristus och den döpte. Denna gemenskap fanns ju redan på korset. Eftersom Gud i Kristus fördömde synden i köttet.

 

    ”Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan.”

                                                                                   Rom 8:3  

   

     Det är ju av denna anledning vi har kunnat avvärja JDS-läran som falsk. JDS-läran utgår bl.a. från orden i 2 Kor. 5:21 enligt 1917 års översättning: 

 

     ”Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.”  

 

     Det är därför ett fullständigt felslut att av detta utryck dra den slutsatsen att Jesus personligen var en syndare. Det var hans lekamliga gemenskap med den syndiga människan som gjorde honom till ”synd”. Här har vi alltså det saliga bytet. Kristus tar vår synd för att vi skall få hans rättfärdighet. Om nu detta sker genom tron så är det viktigt att tro baseras på en verklighet: ATT KORSDÖDEN ÄR EN HISTORISK VERKLIGHET, EN LEKAMLIG VERKLIGHET, VILKET OCKSÅ DOPET ÄR. Ty tron bygger inte bara på ord utan på det ord som blivit kött.

 

Anm. 2:  

 

I den dagliga kampen mot den gamla människan är det alltså viktigt att kunna tänka konstruktivt, effektivt. Att i tanken kunna förbinda sig själv till döden på Korset. Alltså inte bara betrakta korset, utan hålla fast vid att man själv är död tillsammans med Kristus och att detta lekamligt har tillämpats i vår verklighet både på Golgata kors och vid doptillfället. Så ser jag saken.

Ja mera hann jag inte denna gång. Men jag återkommer snarast med synpunkter på de andra tankar du delade ut bland predikanterna.

 

    

      Gud med dig!

 

   Jean-Erik Mårtensson

 

      P.S. Jag sänder också dessa tankar till några unga tänkare, förkunnare,  för deras prövning och begrundan.

 

Tillbaka

 

Startsidan